Kategori: VÄRMDÖ

För allt som ska ligga under faktafliken

Välkommen till Värmdö

Värmdö är en kommun i Stockholms län. Centralorten Gustavsberg ligger två mil öster om Stockholm. Värmdö kommun utgörs helt och hållet av öar och ligger i hjärtat av Stockholms skärgård. Värmdö har en rik kulturhistoria och ett varierande skärgårdslandskap. Största delen av kommunen ligger i Uppland men en mindre del (Nämdö) ligger i Södermanland.

Värmdö finns skriftligt belagt första gången 1314, men då skrevs det ”Wermdo”. Troligen ska namnet sättas i samband med Vindö ström som var en av de viktigaste farlederna i äldre tid. Denna ström var känd för att hålla sig öppen länge vintertid, vilket ordet ”värmd” sannolikt syftar på.

Värmdö kommun  har cirka 11 000 öar (varav 10 500 är havsöar).

Hemmesta Sjöäng kungligt invigd

 

 

I samband med WWFs årsmöte idag den 26 maj invigdes den nya våtmarken Hemmesta sjöäng av kung Carl XVI Gustaf. Kungen, de inbjudna gästerna och kringboende besökare fick promenera mellan de olika utsiktspunkterna för att lära sig om artrikedomen som utvecklas när marken öppnas upp.

-Du ser mer ut som en kung än kungen, sade skolbarnen till kungens uniformerade adjutant Thomas Nilsson. Kungen själv hade en  ledigare framtoning iklädd jeans. Invigningen varade i ett par timmar i gassande solsken och avslutades med en fruktbuffé.

Under 2012 startade projektet med den nya våtmarken som letts av kommunekolog Ann Hagström och Leif Eriksson i samarbete med Värdsnaturfonden WWF. Platsen har blivit en riktig pärla för fiskar, fåglar och människor. I vår har hundra gäddor och tusentals abborrar lekt där och fler än hundra fågelarter har observerats. Tidigare ansågs Hemmesta sjöäng ha varit en skräpmark men har idag förvandlats till ett modellprojekt som visar att det lönar sig att skapa våtmarker.

Hemmesta sjöäng ligger cirka 8 km öster om Gustavsberg i Värmdö kommun utanför Stockholm. SL-trafik med busslinjerna 435-440, hållplats Hemmesta vägskäl.

Gustavsbergs historia

Platsen för nuvarande Gustavsberg hade ursprungligen namnet Farsta – ej att förväxla med Farsta i södra Stockholm. Dock heter viken fortfarande Farstaviken som går in från Baggensfjärden till Gustavsberg. Nedanstående är en kortfattad beskrivning av Gustavsbergs porslinsfabriks och fabriksområdes historia.

500 f.kr. – 1000 utgjordes vattnet där Gustavsberg i dag ligger av början på ett långt smalt sund som förband Baggensfjärden med Torsbyfjärden. Längs sundets stränder gavs skyddande byggnadslägen med goda kommunikationsmöjligheter. I slutet av perioden började vattenförbindelsen att grunda upp och i dag ligger Gustavsbergs centrum där den tidigare farleden gick.

1000 – 1600 etablerades flera gårdar längs Farstavikens stränder.

1640 bytte riksrådet Gabriel Oxenstierna (bror till Axel Oxenstierna, Kung Gustaf II Adolfs rikskansler) till sig Farsta by och flera andra gårdar i det nuvarande Gustavsberg från kronan. Gabriel dog emellertid samma år. Farsta ärvdes då av sonen Gustaf Oxenstierna. Ett stenhus började uppföras som senare blivit dagens Farsta slott. Under samma decennium anlades också ett tegelbruk vid vattnet, på platsen för nuvarande Gula Byggningen. Produktionen tycks ha varit omfattande och tegel var en åtråvärd vara under den här tiden då stormaktssveriges huvudstad byggdes ut. Tegelproduktion fanns kvar på området ända in på 1900-talet under porslinsfabrikens tid.

Gustaf Oxenstierna avled redan 1648, 35 år gammal, varvid makan Maria De la Gardie övertog det då ännu inte fullbordade herrgårdsbygget. När stenhuset i Farsta 1658 var helt färdigt ändrade Maria egendomens namn till Gustafsberg för att hedra sin avlidne make. Det äldre namnet Farsta användes dock fortfarande omväxlande efter namnbytet.

1719 brändes Farsta gård av ryssarna i samband med slaget vid Stäket, men byggdes snart upp igen. Huvudbyggnaden återuppfördes på 1740-50-talen. Det är denna herrgårdsbyggnad som finns kvar i dag, men sitt huvudsakliga utseende har den från de ombyggnader som gjordes på 1800-talet. Vid den senaste, 1896, fick byggnaden en historieromantiserad utformning och blev dagens Farsta slott.

1815 styckades egendomen Farsta-Gustafsberg i två delar, varvid den östra delen kring tegelbruket, vid berget, fick beteckningen Gustafsberg medan området på västra sidan med herrgården behöll det gamla namnet Farsta. 1821 köptes Farsta gård av grosshandlaren Johan Herman Öhman.

1824 startade Öhman porslinstillverkningen i Gustafsberg. Från en fajansfabrik i Uppland, i Järlåsa socken, som märkligt nog också hette Gustafsberg, fördes en färdig fabriksutrustning tillsammans med en nedmonterad byggnad – i dag Gula Byggningen – över till den blivande Gustafsbergsfabriken. En för tiden omfattande industrianläggning byggdes snart upp. Under de följande två decennierna växlade fabriken ägare flera gånger och 1852 köptes den av Samuel Godenius.

1869 anställde Godenius nyblivne svärsonen Wilhelm Odelberg, 25 år gammal, som disponent för fabriken. Under Odelbergs tid byggdes Gustafsberg upp till ett noga organiserat brukssamhälle vad gäller såväl arbets- och socialt liv som bostads- och fabriksbebyggelse.

Odelberg hade också som mål att bygga upp ett så komplett självförsörjande samhälle som möjligt. Ett större lantbruk anlades väster om fabriksområdet för att förse samhället med jordbruksprodukter. Vid sekelskiftet 1900 hade fabriken vuxit till en av landets största industrier med ca 1000 anställda.

1897 Den konstnärliga nivån i produktionen hölls hela tiden hög, något som blev Gustafsbergs adelsmärke. Kaffeservisen Blå Blom som lanserats på 1870-talet blev en av fabrikens klassiker. På Stockholmsutställningen 1897 visade Gustafsberg upp hela sitt breda sortiment av servisporslin och konstgods och tilldelades utställningens stora guldmedalj.

1924 Wilhelm Odelberg avlider. En epok var slut i Gustafsberg. Sönerna Axel och Victor fick ta över ledningen för företaget in i de svåra tider som snart följde och 1934 – 35 genomfördes en omfattande modernisering av fabriken.

1937 köptes Gustavsberg, som nu stavas med ”v”, av KF och därmed gick fabriken och samhället mot en ny tid. Nya anläggningar byggdes som kom att utgöra ett välbehövligt stöd för porslinstillverkningen, en sanitetsporslinsfabrik 1939 för WC och tvättställ och en badkarsfabrik 1947. Även hushållsporslinsfabriken förnyades 1948 då stora delar av det äldre fabrikskomplexet revs för att skapa en enda stor anläggning.

KF:s eget arkitektkontor kom att bli viktigt för genomförandet av funktionalismens idéer. Den av KF:s arkitekter som fick i uppdrag att arbeta med Gustavsberg var Olof Thunström, ”Thun-Olle” kallad. Så gott som varje nytt hus som uppfördes i Gustavsberg från slutet av 1930-talet till 1960-talets början kom från hans ritbord. Även de publika byggnader som uppfördes i Gustavsberg ritades av KF:s arkitektkontor med Olof Thunström som arkitekt. Detta understryker den karaktär av brukssamhälle som Gustavsberg behöll även sedan KF blivit ägare. Fabriken och samhälle var ett.

1965 – 1975 blev en bra tid för Gustavsberg. Miljonprogrammets enorma bostadsproduktion skapade stor efterfrågan på badkar, toalettstolar och handfat. Vid 70-talets mitt började emellertid de svåra åren för Gustavsberg och vid 80-talets mitt gick det fort utför. 1000 anställda miste sina arbeten och 1987 gjordes fabriken om till tre separata bolag där varje fabrik själv skulle bära sina kostnader. Samma år slogs det nybildade Gustavsberg Porslin AB ihop med finska Wärtsilä, som redan ägde forna konkurrenten Rörstrand och 1990 såldes fabriken till finska Hackman, som också förvärvat Rörstrand från Wärtsilä.

1994 lades den industriella porslinstillverkningen slutligen ner i Gustavsberg, efter 170 år på platsen, och flyttades delvis till Finland och delvis till forna konkurrenten Rörstrand. Även Badkarsfabriken lades ner och flyttades till Tyskland. Sanitetsporslinstillverkningen i Gustavsberg AB blev emellertid kvar, från 2000 i ägo av Villeroy & Boch. Också porslinstillverkningen har fortsatt i liten omfattning, i Hushållsporslinsfabriken HPF i Gustavsberg.

2001 doneras porslinsmuseets samlingar av KF till Nationalmuseum, men blir kvar i Gustavsberg, och Värmdö Kommun tar över ansvaret för museiverksamheten.

2004 I Gula Byggningen öppnas Ateljébutik och konsthall och i Tornhuset Café, Galleri/Butik samt konferensvåning. Porslinsfabriken renoveras till mäss- och eventhall.

2005 Kungaparet besöker Gustavsbergs hamn, med lunch i Gula Byggningen och underhållning utanför Porslinsmuseet, vilket markerar invigningen av Gustavsbergs hamns nya epok. Till Kungaparet överlämnas samtidigt som gåva från Gustavsbergs Hamn en för besöket speciellt framtagen ny Gustavsbergs-servis, ”Ny Epok”, formgiven av Margareta Hennix och tillverkad av Hushållsporslinsfabriken HPF i Gustavsberg.

2006 I Glashuset (fabrikens tekniska center) öppnas Restaurang Glashuset med Gustavsbergs Glashytta. Även glastillverkning är en gammal Värmdö-tradition från Björknäs glasbruk 1736-1785, d.v.s. redan före de småländska glasbruken.

2007 Glashuset Arena öppnas som eventhall.

Värmdö kommun inför expressbygglov

Från och med den 1 mars är det möjligt att lämna in en bygglovsansökan till Värmdö kommun före klockan nio på morgonen och få ett besked innan arbetsdagens slut. För de ansökningar som kommer in senare lämnas besked efterföljande dag. Den snabbare hanteringen medför ingen extra kostnad för kunden.

Syftet är att effektivisera bygglovsarbetet ytterligare. År 2013 minskade genomsnittstiden för en bygglovsansökan med över nio veckor jämfört med 2012. Idag tar det i genomsnitt 5,9 veckor för att få svar på en bygglovsansökan och nära 40 procent av ansökningarna får svar redan inom sju dagar.

För att en ansökan ska kunna hanteras som ett expressbygglov måste den uppfylla vissa kriterier. Fastigheten ska ligga inom planlagt område, åtgärden ska vara planenlig och byggnationen får inte påverka vatten eller avlopp. Ansökan måste också vara komplett.

Enligt plan- och bygglagen ska bygglov hanteras skyndsamt och beslutet ska tas inom tio veckor. Handläggningstiderna i Värmdö kommun ligger i genomsnitt på 5,9 veckor för bygglov, 10 veckor för strandskydd och 8 veckor för avlopp.

Fabriksstaden växer med 1400 nya bostäder

fabriksstaden
Bild av modellen över Fabriksstaden som finns att beskåda för allmänheten högst upp i runda huset.

Kommunstyrelsen har godkänt ett avtal om överlåtelse av fastigheter och utbyggnad i fabriksstaden, Gustavsberg. Vid sammanträdet godkändes även en överenskommelse om att kommunen tar över ägandet av en fastighet i centrala Gustavsberg kallad Ösby 1:40. Dessa är viktiga steg i utvecklingen av Gustavsberg som ett attraktivt bostads- och arbetsplatsområde.

Totalt kommer cirka 1400 lägenheter att ombyggas eller nybyggas i fabriksområdet enligt detaljplanen, varav 20 procent ska utgöras av hyresrätter. I centrala Gustavsberg är detaljplanearbetet i full gång, och kommunalt ägande av fastigheten här kommer att underlätta de framtida förändringar som planeras. I dag ägs fastigheten, som inrymmer butiks- och banklokaler, av kommanditbolaget Josefina Ö.