I en relation är det lika viktigt att vara sann mot sig själv som att vara sann mot partnern. Det finns lägen där du kanske tvekar att säga det du känner för du tror att det är bättre att låta bli, eller så är du rädd för konsekvenserna hos partnern. Du kanske går med på en del saker emot din egen vilja. Det är ett första steg att förminska dig själv.

Rädslan att säga som det är kan bero på att, du är rädd att partnern ska ta illa upp och lämna dig. Du kan vara rädd för att det blir en konflikt och du gillar inte det. Du tror att du är löjlig som känner så. Ja det finns egentligen hur många förklaringar som helst som kan stoppa oss från att vara sanna mot oss själva.

Vi kan ta ett exempel. Din partner vill åka på fest hos några du inte gillar. Din partner vet om det men det är en gammal kompis till honom och det är viktigt för honom. Kompisens fru var en ytlig person som du inte fick någon som helst kontakt med sist. De två var helt enkelt inte din typ av umgänge om du hade fått välja själv. Du kände dig helt fel när du var där sist och av erfarenhet de gånger ni träffats har du alltid velat åka hem direkt.

Du vet att om du säger nej blir din partner sårad, för det är hans kompis som han vill umgås med. Men om du säger ja blir du själv sårad för att du inte följer din egen känsla. Hur du än gör så blir någon sårad. Och vad är det då som säger att man alltid ska såra sig själv i första hand, genom att ge med sig för husfridens skull.

Om du följer med, mår du dåligt, inte bara den kvällen, utan även fortsättningsvis eftersom du i efterhand kan känna att du inte lyssnat på dig själv. Du har inte sett dig själv och dina behov som lika viktiga som din partners.

Om du inte följer med, utan talar om din ståndpunkt. Att han gärna får gå på fest men att du inte får ut någonting av det, utan faktiskt tvärtom, mår dåligt en hel kväll och bara vill hem. Det gör ju också att du inte blir så trevligt sällskap. Han blir sårad, javisst. Men han kan förstå att man inte går ihop med alla människor. Och har ni pratat om det innan så är det ju också lättare. Alla människor går inte ihop med alla.

Ju fler sådana här händelser du går med på mot din vilja gör att du sänker din självkänsla mer och mer för varje gång. Du anpassar dig “för husfridens skull” tills du är så följsam och anpassningsbar att du snart inte har en egen åsikt.

Det kanske låter drastiskt. Men jag menar att ju fler gånger du kommunicerar om det du känner och faktiskt står upp för din ståndpunkt, desto större självkänsla får du med tiden. Du kommer anses som stark för att du vågar. Andra kommer se på dig med respekt i stället för som en viljelös skugga.