Han räddade livet på mig i en paniktaxi.

Så här:
Miniräknarna för gymnasiematte B på Akademibokhandeln i Fältan kostar på riktigt tusen.
45 minuter kvar till provet, tunnelbana, faaaan, mina klackar håller på att gå av.
Claes Ohlson, 139 eller om det var 159, plus batterier.
På paketet fanns en liten bild av ett batteri med den tydliga texten AAA.

Köpte.
Sprang till Dogans taxi, längst bak i kön men va fan, han ville ha körningen och jag sket i ordningen så vi drog iväg som tjuvar i natten.

Men batterierna då?
Dogan rattade med ena handen och rotade efter verktyg med andra.
O korsningar skruvade han medan andra fartdårar tutade och förmodligen svor.

Fast Dogan och jag skrattade. Jävlar vad vi skrattade, för plötsligt hittade han ON-knappen.
Hela miniräknaren sken som solen. Av solen.

One hurdle over, next to go. Så var fanns pi?

Rödljus, Dogan tog sig ännu en titt på räknaren och sa:
– Nöj dig med sifferknapparna och plus och minus. Man behöver ändå inte så mycket mer i livet.

Hörde ni det, antagningsnämnden för Psykologiprogrammet? Man behöver inte matte för att veta hur det funkar! Ta nu bara in mig så blir allting bra.